Lyxliv som student



Julafton -07. Wilmer och Signe sitter och väntar på tomten och plötsligt syns han ute på åkern åkandes på en fyrhjuling. Tomten i vår familj är ganska modern och har på så sätt lämnat renarna hemma ;). (Wilmer 3 år o Signe 1,5).

Tomten: Hoho, finns här några snälla barn?
Ingen svarar
Tomten: Finns här några snälla barn?
Ewa (Wilmers farmor): Men Wilmer du har väl varit en snäll liten pojk hela året?
Wilmer: Ja men famå det är ju fafa som frågar och du vet att han inte tycker att jag har varit snäll...
Wilmer är alltså 3 år och borde som alla andra barn vara livrädd för tomten och likaså tro på att det är han som kommer med alla julklappar. Men det första den lille killen säger när han ser tomten gå upp för trappen är "Åhh här kommer fafa".

De senaste veckorna har spenderats på Länssjukhuset i Halmstad, på avd 72 (Mag o. tarm kirurgen) och det är både ledsamt och skönt att praktiken nu är över. Numera får jag sova till klockan 7 i varje fall och likaså behöver man inte planera flera dagar i förväg vad man skall äta för mat veckan ut. Nu är det tillbaka till verkligheten och jag värdesätter min vardag igen, vilket lyxliv man lever som student. När jag skulle åka ut till stugan tidigare idag funderade jag över vem fasen det är som har kommit på att 40h i veckan är 100%, vi arbetar bort våra liv...

Igår var jag och Mamma i Jkpg och påbörjade att beta av min julklappslista. Nu är jag klar med större delen av släkten och i år blev julklapparna faktiskt riktigt bra.
Alexander slipper få något som är köpt i all hast ifrån Team Sportia med ett av mina presentkort för att pengarna tagit slut. I år är hans julklapp en av de bästa, mammas blev också bra, för att inte prata om pappas. En sådan borde alla pappor få...
På väg hem kom jag och mamma fram till att det inte blir någon jul utan julklappar. Många vänner har sagt att de inte bryr sig om paketen längre utan mer uppskattar gemenskapen. Visst gör jag det också men det är ingen riktig jul utan paket. Vi pratade även om att vissa tycker det är roligare att ge än att få. Herregud, finns det något bättre än att få sånt som man egentligen inte är förtjänt av?! En gång om året har jag möjlighet att gå jämt ut med min ekonomi och jag skulle självklart inte vilja missa den. Visserligen tycker jag också om att ge bort julklappar men då skall dem helst vara bra, annars kan det nästan kvitta.
Finns det något värre än då man sitter och nästan skäms över vad som är i paketet?!. Jag minns en gång då jag var riktigt liten och man fick ungefär 150 kr i månadspeng. Redan då var jag som min mamma att jag handlar alldeles för mycket. Jag började köpa mina julklappar, inga dyra saker men när jag sedan hittade en julklapp åt Alex som var lite dyrare, ja då fick resterade som jag inte köpt några julklappar till helt enkelt bli utan. Nästa dag på fritids målade jag extra fina teckningar till de som var över och gav bort dessa med tanken att ”det är tanken som räknas”. Jag tänkte på er må ni tro men oavsett hur mycket så ångrade jag inte att Alex fick den dyraste klappen. Men där fick jag sitta och skämmas när halva släkten hade fått exakt lika dana paket med i stort sett exakt lika dana teckningar i. Det var julen -99 det och någon drar upp det varje år…
Något som också hör julen till är att det ska flöda av julklappar under trappen hemma hos oss. Dagarna innan ligger alltid jag och Alex och räknar vem som troligen får flest. På julafton öppnar vi paket som om vi aldrig varit med om något liknande förut. Samma entusiasm, samma glädje och likaså samma frustration när allt är över... "NU ÄR DET HELA 365 DAGAR KVAR TILLS NÄSTA GÅNG". Och nästan varje år kommer Alex in på juldagen och säger "Issa, nu är det bara 364 dagar kvar till julafton"...

När jag skriver detta får jag känslan av att jag låter som om att vi skulle kunna hoppa över julen om det inte vore för julklapparna. Men rikitgt så är det inte. Tyvärr har jag redan från början vant mig, av mamma och pappa, att det är såhär julen ska se ut. Vi spenderar dagen med nära och kära och dessutom så byter vi en väldans många paket. För varje år som går säger vi att vi skall minska på antalet, och för varje år som går blir det nästan bara fler och fler. Så akta er alla där ute om ni har tänkt att ni ska köpa några julklappar år 2022 :)





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0