Isabell

Dagarna bara rullar på, allt är hur kul som helst och vi har verkligen fått en bra sammanhållning i klassen, men visst, lite grupperingar finns det väl alltid. Idag börjar all nollning gå mot sitt slut, jag är grymt trött men ska försöka att fira att jag nu blivit etta.
Ikväll blir det förfest tillsammans med våra tvåor och därefter eftersläpp på kåren.
Veckan har varit både mödosam och ett minne för livet. Vi har fått spela teater, vara med i melodifestivalen, byggt lådbil, byggt ragatta, o mkt mkt mer. Allt har varit så himla roligt att jag knappt vill inse att det snart håller på att ta slut. På måndag börjar vi med den första föreläsningen på 4 h vilket känns väldigt avlägset just nu.

Satt och tänkte tillbaka på gamla minnen...
För ett år sedan var det vi som nollade våra stackars ettor på gymnasiet, vi hade en väldigt rolig kväll tillsammans och de stunderna med klassen glömmer jag aldrig.
För två år sedan, då var vi en mittemellan klass, varken etta eller trea. Då fixade vi istället en stor gemensam förfest för många av oss tvåor. Vi va hemma hos mig, solen sken - kalas väder, eftersom gräsmattan var oklippt skulle den klippas, Emelie fixade med annat medans Ida o Sanne stod för bakeriet. Vi jobbade som ett rikigt team och kvällen blev klart över förväntan med allt tilltugg vi hade. Alla kom och vi hade riktigt trevlgt tillsammans! Fidde och jag skulle ha vunnit över Emelie o Rasmus i kubb, men icke, fråga mig inte vad som hände.
För tre år sedan, då var vi själva ettor, nervösa säkerligen. Nollningen var kul och vi hamnade på förfest ute i Nissafors med ett stort gäng ee/ec-treor. Kvällen slutade i parken och jag har fortfarande mitt fina ärr kvar. Minnen består, det var härliga tider tänk vad kul man har haft....
Just idag, för tre år sedan, stod jag där jag står idag. Vi var i Halmstad o tittade på Ragatta tävlingen, Fidde o jag fick verkligen trängas för att kunna få plats, även då strålande solsken. Nu är jag tre år äldre och bra mycket mer förståndig. Tillräckligt förståndig för att förstå att jag behöver sova någon timme innan kvällen...annars kommer det med all sannolikhet att sluta riktigt illa...

Livet är bra underbart ibland... Jag trivs som fisken i vattnet...
So far, so good!

Jag har verkligen inte någon koll på någonting. Allt vad det gäller tider och planering. Imorgon tror jag det är samling halv 10, då är jag i varje fall ärlig. Något som jag iaf vet säkert är att jag tar tåget ner till Halmstad vid kl 5 och därefter är kvällen så gott som oplanerad. Ska ta mig en tur till Sannarp och hälsa på mina "nya" klasskompisar.

Nu är det väl bara att hoppas att jag överlever tre år nere i Halmstad, har räknat ut att jag kommer vara 22 innan jag är klar, känns väldigt gammal att närma sig 20. Men de flesta säger ju att det är tre underbara och sjukt roliga år som väntar så jag får hoppas på det bästa.

Boende har jag, tak över huvudet är inga problem, mat, har jag tills vidare, var och handlade lite välbehövlig mat idag. Får dock se hur länge den håller...

Nu blir det iaf en snabbvisit ner till Halmstad, nollningen börjar imon och jag börjar bli riktigt pepp, det här kommer bli kul :)

Sen kommer jag hem på lördag igen, hoppas på en kär återträff innan Emelie och Ida gästar Norge några dagar, söndag då blir det match mot Hovslätt.

Sen längtar jag till måndag, då är det årets toppmatch, Gis- Jat. Vi har bestämt oss för att åka hem och se den och det känns verkligen rätt. Kommer bli kul att se hur det slutar, hur många kort i alla dess favörer som kommer delas ut...

Nej nu ska jag ner och börja packa alla de allra nödvändigaste sakerna så att jag överlever i Halmstad tills på lördag, tåget rullar klockan fem...

Take care!