Lurad

                                image12


Jag har mer eller mindre intalat mig själv att jag har gått och blivit lurad.
Från början var det bara tänkt ett snabbbesök på Maxi för att köpa ost- och skinksås, riktig studentmat :)
Vi kom in, och blir stoppade av en riktigt trevlig kille, visst han måste vara trevlig för att kunna sälja, men han kunde på sätt och vis förstå exakt hur jag kände. En sprillans ny telefon, gammalt abonnemang som behöver förlängas och ja....
Jag vill som alltid fundera och hänga undan, så vi tackade artigt nej och jag kände mig riktigt stolt över att jag precis tackat nej till något som jag egentligen skulle kunnat gå med på. Vi handlar och det är dags att gå ut.

"Nämen, ser man på. Dig känner jag ju igen", Ja visst gör han... Och där blir jag stående, vart tog mina bestämda ord vägen? 10 minuter senare står jag där med ett papper i handen, ett papper som TVINGAR mig till ett abonnemang i 18 månader och en månadsavgift på 199 kronor. Kanon! Jo men han var ju trots allt rätt trevlig.
På köpet fick jag ju en helt ny mobil...:) Och en ingångsavgift på 99 kronor!
Mitt gamla abonnemang på 69 kr i månaden lyckas jag överskrida varje gång det är dags för betalning, upp emot 400 kr varje månad och egentligen är det nya abonnemanget ingen större förlust. Men det låter så mkt värre. Hellre ha ett abonnemang på 69 och betala 400 kr i månaden än att veta att man har ett på 200 kr och måste betala det oavsett... Men jag lär väl snart vänja mig för det här kommer att bli verklighet...Om 10 dagar kommer den nya telefonen, och en telefon är inte precis det jag behöver även fast det kan vara kul med en ny...

Men än är jag inte ute från Maxi, när vi skriver min adress ser han att jag är ifrån Gislaved.
Han: "Nämen Gislaved, är det Marks kommun? Det måste ligga nära Kinna, där jag är ifrån"
Jag: "Ehh jadu den heter Gislaveds Kommun. Jag och geografin går inte hand i hand men det ligger nog inte så nära varandra".
Och visst det lät ju bra... Kinna måste ligga åt Borås hållet om jag inte minns fel. Kort därefter kommer ytterligare en försäljare till mig, en rätt snygg sådan.
Den nya försäljaren: "Oj, Gislaved, fin besök. Där känner jag ju lite folk. Oskar Nyberg och Robin Pettersson - vet du vilka det är?"
Jag: "Ja, de känner jag till. Gislaved är ju inte allt för stort så "alla känner alla".
Den gamla försäljaren: "Ehh a och han Kalle med två ben bor väl också där...?"
Jag: "Ehh jadu alla har väl två ben?" (Rynkar på näsan och fattar helt enkelt inte att han driver med mig)
Den gamla försäljaren: "Ja oså har han lite hår också..."
Jag: "Nej men han vet jag inte vem det är, men Oskar o Robin känner jag till". (Fortfarande ovetande om att allt ang Kalle är ett skämt)
När vi väl kommer ut ifrån Maxi frågar Tobbe om jag visste vem Kalle med de två benen var...
Jag: "Ja, asså alla har ju två ben så vad pratar han om..."
Därefter när jag väl har fattat allt så skrattar vi hela vägen hem och jag inser hur jäkla kul de två grabbarna måste ha haft, haha.

Jag kände mig riktigt blond när jag insåg hur trög jag måste ha sett ut...men det bjuder jag på.
En sak är iaf säker, jag tänker inte visa mig på Maxi under resten av dagen!

Dags för lunch!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0