Rätt eller fel?
Denna veckan har vi 6 inlämningar/prov, låter alldeles lagom kul va?
Helgerna är bättre än allt, vi har så kul tillsammans och man spirar på nya "äventyr". I fredags var vi hos Emelie i Halmstad och hade egen tjejmiddag. Maten vad det godaste på länge, sällskapet det bästa så länge alla stod på benen. Ida och jag tog limosin hem till Frösakull senare på natten, kändes lagom lyxigt så länge den rullade. Jo, ni förstår vad jag menar...
I helgen som kommer får vi dock ha en liten sorglig avskedsfest innan vi alla lämnar dig ensam kvar här hemma :). Jag längtar till sol och bad. Något så fruktansvärt mycket.
När jag kommer hem, ja då är väntan över. Då ska man börja om på nytt...
~ ~ ~ § ~ ~ ~
Det känns som om det skulle kunna bli en dag utöver det vanliga, precis som vi båda hade bestämt. Men just nu vet jag inte. Jag våndas, gjorde jag rätt eller fel? För det mesta känns det så himla rätt, jag kunde inte gjort det bättre. Men vissa stunder funderar man återigen och kanske undrar om man gjorde sitt yttersta?
Jag hoppas att tiderna förändras och att det kommer att kännas så himla bra som jag tidigare trott. Jag vill forfarande att det ska vara något att se fram emot, ja, en dag utöver det vanliga...
Flowing
Igår var det Björn Rosenström som entrade parken. Kvällen blev lyckad. Kändes lite stressande till en början men det slutade bra. Dessutom får vi inte glömma Olof och Olivers bravad, att ligga i diket intill elljusspåret, what about! Allas tider raserades plötsligt.
Efter ideligen dans skulle vi ha både samvete och tid att gå på efterfest. Alltså ingen match söndag. Detta blev inte allt för långvarigt då Maria råkade ha det istället. Vilken taiming vi alla fick till.
Tack för en kväll att föreviga i ens minnen! Lite väl poetiskt
- Average Joe
When I´m looking beside you...
Möjligen stod det något i den stilen. Idag är jag sjuk. Inte speciellt kul. Gårdagen gick an, lite besök och tiden flöt på. Idag hittade jag däremot HippHipp som nöjesdrivare. Hade väntat mig ett besök av dig idag men annat kom i vägen. Får vänta tills imorgon...
The School Sucks för tillfället, allt känns jobbigt. Till och med en ynka bokrecension som annars brukar kännas som en fröjd i jämförelse med andra tyngre prov. Får väl glädjas åt sportlovet som nalkas.
Annars flyter det mesta på som vanligt. Jag kan inte säga annat än att jag blivit blande de sämsta i världen på att planera. Min omgivning undrar hur jag ska kunna klara mig i livet ef.som jag är specialist på att skjuta upp saker, överskatta min tid, se till att saker är ogjorda även fast jag gång på gång lovat att få det gjort.
Dags att gå ner och sjunga lite falska toner i duschen och blicka tillbaka över mitt liv. På tiden då jag var en mästare på allt angående planering. Eller varför inte spröda på lite nya planer över framtiden.
En dag ska jag ju trots allt ha en så pass grym utbildning, ett enormt bra jobb - roligt, utvecklande, minimala tider- allt på samma gång. Därtill ska jag ha en förvånansvärt bra lön, en underbar man och, Fidde, visst ska jag vara gravid ;)
Vad sägs...låter det troligt?
Sleep tight.
/Isabell
It´s just the beginning
Än så länge känns det som att man hunnit med relativt mycket på det nya året. Dagarna går allt för fort och lovet är tråkigt nog slut. Julafton blev lika underbar som alltid, hela tjocka släkten, jultraditioner, jultomte och förståss vårat berg av julklappar. Fick dessutom en extra mysig julklapp som avslutning. Nyårsafton blev inte som planerat men ändå helt lyckad :) att åka till Thailand nästa år kanske vore något, då får i varje fall Emelie som hon vill.
Under mitt lov fick jag, trots tidiga mornar, lämna några dagar åt arbete. Pest och pina att arbeta men det roliga kommer så småningom.
I fredags åkte vi på årets första "resa". Den gick dock bara till Danmark för att besöka min farmor. Sällskapet var över förväntan och jag är glad att du följde med! Hade inte förväntat mig att det kunde vara så roligt och dessutom att jag skulle vinna över dig i bowling. När vi entrar Gislaved igen är det lika skönt som alltid att komma hem även om vi gärna stannat några dagar till. Att gå upp och börja skolan igen gjorde inte heller det hela bättre.
Men slutet gott och allting gott som man brukar säga. Ida är iaf glad att hon har börjat skolan igen, även fast vi andra inte är det. Men snart är det sportlov, och allt tjat hemma om att tjäna egna pengar känns lagom frustrerande. Mamma tycker bestämt att jag ska arbeta under dessa fem dagar medans jag själv kan tycka att jag är värd att vara ledig i all dess bemärkelse. Allt detta tjat om att tjäna pengar...och allt detta tjat om att leva loppan i Dubai. Men resan ser jag fram emot. Både med lycka och en usel ekonomi...
emelie we miss you
