Äntligen hemma
Åhh, nu är jag äntligen tillbaka i Halmstad.
Hade jag vetat vad som väntat mig när jag låste dörren 15:20 tidigare idag hade jag nog övervägt mina planer en extra gång. Åkte som sagt hem för att träna och därefter hade pappa lovat mig att jag skulle få slippa åka tåg ner. Han skulle köra ner mig!!! Trodde aldrig att detta skulle hända för min pappa gör normalt sett inte sånt. Vi kom till Sm.stenar och därefter var 100 km/h ett minne blott. KÖ!!!! Stau, som Sandra hade sagt. I över en halv timma stod vi där i stort sett helt stilla. Det tog oss närmare 40-45 min att köra mellan Sm.stenar och Skeppshult. Något som normalt sett tar 2 minuter. Därefter skulle vi lämna av Sara som bodde mitt ute i ingenstans. Vi svängde, svängde och svängde. Sen när du åkt så långt att du tror att du inte kan komma längre, då var det bara 1,5 mil kvar.
Därefter styrde vi iaf kosan mot Halmstad, stannade till på Mc Donalds och köpte med oss mat hem. Gud vad hungriga vi var. Nu är vi båda mätta och belåtna och pappa har nu lämnat mig för att köra hem till Gislaved igen...
Nu ska jag ta och krypa ner under täcket för att titta på avsnittet av Oskyldigt Dömd!
Imon är det skola som gäller, har jag otur fortsätter föreläsningen även efter lunch.
Sov gott!
Appropå mitt sockerberoende. Under resan ner var pappa så hungrig att han tog några bitar av vårt "bilgodis". Men jag tackade bestämt nej och har alltså även klarat den här dagen också. Det går bra nu...
.
Hade jag vetat vad som väntat mig när jag låste dörren 15:20 tidigare idag hade jag nog övervägt mina planer en extra gång. Åkte som sagt hem för att träna och därefter hade pappa lovat mig att jag skulle få slippa åka tåg ner. Han skulle köra ner mig!!! Trodde aldrig att detta skulle hända för min pappa gör normalt sett inte sånt. Vi kom till Sm.stenar och därefter var 100 km/h ett minne blott. KÖ!!!! Stau, som Sandra hade sagt. I över en halv timma stod vi där i stort sett helt stilla. Det tog oss närmare 40-45 min att köra mellan Sm.stenar och Skeppshult. Något som normalt sett tar 2 minuter. Därefter skulle vi lämna av Sara som bodde mitt ute i ingenstans. Vi svängde, svängde och svängde. Sen när du åkt så långt att du tror att du inte kan komma längre, då var det bara 1,5 mil kvar.
Därefter styrde vi iaf kosan mot Halmstad, stannade till på Mc Donalds och köpte med oss mat hem. Gud vad hungriga vi var. Nu är vi båda mätta och belåtna och pappa har nu lämnat mig för att köra hem till Gislaved igen...
Nu ska jag ta och krypa ner under täcket för att titta på avsnittet av Oskyldigt Dömd!
Imon är det skola som gäller, har jag otur fortsätter föreläsningen även efter lunch.
Sov gott!
Appropå mitt sockerberoende. Under resan ner var pappa så hungrig att han tog några bitar av vårt "bilgodis". Men jag tackade bestämt nej och har alltså även klarat den här dagen också. Det går bra nu...
.
Kommentarer
Trackback
