Isabell

Igår var det tänkt att vi skulle ha föreläsning i ortopedi på förmiddagen. Vi skulle börja 9:00 istället för 9:15 som vi normalt gör. Bara det kändes konstigt. Därefter är vi ungefär 14 st som kommer, dock ingen lärare. Efter ett tag kommer det fram att så gott som alla vet att föreläsningen är frivillig (inget som egentligen kommer på tentan). Jag undrar då vad jag gör där. Men visst ortopedi är faktiskt intressant och jag har ändå tagit mig hit så jag väljer att stanna kvar. Vid 9:15 är det fortfarande ingen lärare, 9:30 går 2-3 st hem och några går till receptionen och frågar varför föreläsaren inte kommer. Därefter kommer Margareta, programmansvarig för SSK, det har tydligen skett ett missförstånd, det var alltså inte fre 6 feb utan fre 6 mars istället. Hon tycker väldigt synd om oss som har tagit oss upp så tidigt och därefter åkt till skolan helt i onödan. Sedan säger hon "Gå till kåren och fika allihopa, jag bjuder". Vilken glad överraskning! Så där satt vi bland massa tända ljus och fikade i 2,5h.
Det blev en riktigt bra start på dagen! :)

På kvällen åkte jag hem för att träna fotboll. Började bra, sedan sprang vi och därefter spelade vi mot slutet. Fem min kvar av träningen får jag en boll rakt i ansiktet. Jag skall rensa bort en boll och inser att jag är sent inne och slänger fram en tåfjutt, bollen studsar då på motspelaren och rakt upp i ansiktet på mig. Vissa straffar Gud direkt...
Därefter hade jag botox i läpparna resten av kvällen. Men det var inte direkt någon som såg någon skillnad eftersom jag inte ansågs ha jätte små läppar annars heller. Men jag såg skillnad, stor skillnad! Inte nog med att läpparna svullnade upp, det kan man iaf leva med, så gjorde min näsa det också. Läpparna har gått ner nu men näsan känns fortfarande svullen och det gör djälvulskt ont när man rör den. Jag hoppas innerligt att det iaf inte blir blått...

Har vi tur så kommer vår efterlängtade lilla katt hem hit i helgen... :)