Isabell

Idag är det sex år sedan det hände, och tiden har gått otroligt snabbt. Jag minns dagen som igår, alla program på tv:n var inställda. Alla mina såpor :( Bara nyheter, oavsett vilken kanal eller vilken tid. Men just den dagen kunde man inte klaga på det. En så stor sak i världshistorien...


Igår var det iaf start på ny vecka, innebar träning igår kväll. Var rätt rolig träning, gick väl inte allt för bra till en början. Life is such a problem sometimes. Efter träningen var det hem och laga mat, vilket jag är både duktig och snabb på :P. Mamma drog upp mina kunskaper i att laga mat för någon helg sedan. Hon var mäkta imponerad när jag verkligen bestämt mig för att laga något, och visst det blev rätt bra resultat men det tog en himlans tid. Skulle göra piroger, började halv 7. Vi åt först kl 9.

Inte nog med det, när jag varit sjuk tre dagar i sträck var jag så rastlös att det kröp i fingrarna. Den fjärde dagen, skulle vara hemma en feberfri dag som man brukar säga, bestämde jag mig för att göra bullar, hade aldrig testat på det experimentet förut. Det hela urartade och det blev minst 10 samtal till mamma på jobbet, väldigt fina bullar som resultat (runda var de iaf inte) - ja allt detta på 2,5 timme. Förstår ni vilken mästerkock jag är.

Men det jag skulle komma fram till är att jag faktiskt har förändrats fram tills nu. Jag är inte totalt värdelös. På onsdag ska jag faktiskt lyxa till det ordentligt, jag ska laga kyckling och potatisgratäng. Pappa ska komma ner på besök. När han ringde och berättade det blev jag både chockad och riktigt glad. "VA, ska min pappa komma ner o hälsa på, helt själv utan någon som helst anledning. Han som typ aldrig har tid för något annat är jobb eller fotboll". Första tanken var dock inte helt korrekt. "
- Jag tänkte titta på din träning, ta med dina skåpsluckor och montera dem, sen går dessutom Danmarks landskamp på tv:n nere hos dig, vi har ju inte den danska kanalen här hemma".
Haha, okey resan till Halmstad har inget med hans jobb att göra, men för att slå två flugor i en smäll så skulle han få se landskampen och dessutom se sitt dotter träna med Halmia. Men jag har ingen träning på onsdag, den är flyttad, tyvärr : ). Men ändå, han kommer i vilket fall. "Jag åker direkt efter jobbet". Faktum är att det faktiskt ska bli riktigt skönt att få lite egen far-dotter tid. Det har jag inte fått på länge för Alex har bott hemma och tagit för stor plats. Nej så illa är det inte men det var länge sedan sist.

"Jag tror att jag börjar få känslor, sådana känslor som gör att allt i livet blir så mycket roligare, så mycket bättre. Det känns som att man får fjärrliar i magen så fort man får ett ynka SMS ifrån dig. Fråga mig inte varför...

Och nej, det är inte som ni tror, det är inte han, och inte han heller, det är något mycket, mycket värre."