Isabell

Friheten att ta en liten paus i mitt skrivande på min första uppsats på högskolan.  Det är svårt, jobbigt och lika roligt som det låter. Själva skrivande rullar på rätt bra i och för sig och då är det riktigt kul. Så länge man inte kör fast. Layouten är jag helnöjd med men det där med att hitta fakta är mindre roligt. Det är inte vilken fakta som helst som tillåts. Man ska kunna hitta referenser som både kan vara vetenskapliga och ofelaktiga ur ett företagarekonomiskt perspektiv. Visst låter det lätt, vi tar det med en klackspark.

Back to real life...

Igår kom pappa på besök och jag var nästan lyrisk hela dagen för detta.  Låter helknäppt men det var viktigt. När han väl kom insåg jag hur mycket jag faktiskt saknar honom ibland. Vi packade ur bilen, han hade med mina nya lackerade skåpsluckor - de var kanonfina.  Sen hade han tre stora påsar med frukt och 4 liter juice så nu överlever jag några dagar till (Det var dock mamma som skickat med detta). Vi började montera upp dörrarna, till min förvåning fick jag reda på att allt slit man haft med att få ner dem var totalt onödigt. Det fanns som en liten knapp på baksidan som man skulle tryckt in, istället stod vi med skruvmejsel en varm dag i augusti och försökte ta ner dem. Vi lyckades!

Pappa skrattade länge åt mig och jag fick själv smaka på min medicin när det var dags att montera upp de igen. Fram med skruvmejsel, i med gångjärnen (som man bara klickade i) och sen upp med dörrarna. Resultatet blev faktiskt riktigt bra till slut. Men en dörr fattas, jag har försnillat den där biten som är så viktigt, den biten som man egentligen aldrig hade behövs skruva bort. Så alla dörrar är på plats förutom en :/)

Efter lite slit beställde vi pizza, den här gången från en annan pizzeria. Men för att slippa råka ut för samma öde som sist blev det hämtpizza den här gången :P. Två grymt stora pizzor, två burkar med sallad inkl. dricka för 100 kr. Helt otroligt billigt!

Efter vi ätit skulle pappa bänka sig framför tv:n, dags för Danmark- Lichtenstein. Jag fick fly till Nicke för att få se på Idol. Kändes dock ledsamt att lämna pappa ensam när han väl kommit ner. "Du gör precis som Alex, du flyr så fort vi kommer". Efter idol var det hem och ta igen all missad tid. Jag satt i soffan med ett leende på läpparna bara för att han var mitt sällskap just den stunden. Ibland behövs inte mkt för att man ska bli glad. 

Han fixade min data, jag som trott att mitt virusprogram varit aktiverat. Jag hade ett men det var inte i gång. Lyckat! Satte på ngt program och de hittade 84 virusvarnande filer och pappa skrattade hela vägen till bilen och tyckte det var helt otroligt. "Så mkt skräp du har, det trodde jag inte om dig!"

När jag sedan skulle säga hejdå var det nästan lite ledsam trots att jag vet att jag ska hem imon. Men det var ändå så härligt att bara få vara han o jag o att få lite besök från småskogarna!

Fick ett trevligt telefonsamtal, 01:20 i förrgår.  "Jo men jag har det riktigt varmt och skönt men det är lite kallt om man känner efter" : ). Det är bara du som kan säga något sånt och jag saknar det! Men vi ses när både du o jag kommit hem...

Nej jag har fortfarande inte glömt, jag tänker på det ibland och jag lovar, jag glömmer det aldrig!