Isabell

Jag lever efter 9 veckors praktik.

Jag firar/sörjer med att köpa nya vinglas. Jag är supernöjd. Det här kommer att bli bra.

Mina två nattpass gick utöver förväntan. Trevligt sällskap samt god mat och natten var i hamn. Nu är mardrömssveckan över och jag kan stolt skriva på mina 64 h som jag lyckades skrapa ihop. Har enbart 3 pass kvar, onsdag - torsdag - fredag. Fredag ef.middag väntar en hel veckas ledighet framför mig. Skall bli enormt skönt att få återgå i normal rytm och faktiskt kunna unna sig en slödag utan att egentligen göra någonting.

Idag har jag faktiskt en slödag, dock är den inklämd mellan två arbetsdagar vilket gör att det inte känns som ledighet när jag vet vad som väntar imorgon. Morgondagen bjuder på "jobb" i form av uppsatsskrivning och därefter åker jag ner till Hstd igen och påbörjar avslutningen av min praktik.
Igår körde jag hem efter att jag slutat kl 7. Enligt ngn högt uppsatt person är nattarbetare påväg hem från jobbet en lika stor trafikfara som en alkoholpåverkad förare. Jag brukar känna av tröttheten men var så uppe i varv att jag bestämde mig för att köra hem efter att jag packat mina väskor. Ef.middagen/kvällen spenderades i trevlig sällskap där vi bakade äppelpaj och åt en efterlängtad pizza. Morgonen började dock tidigt med endast 3 timmars sömn i bagaget. Dagen har därför blivit därefter, dags att ta en liten tupplur för att orka med resterande timmar av detta dygn!

Vi hörs!

 

I söndags hade jag 9 pass kvar på praktiken, nu har jag 4 och imorgon 07:00 när jag går hem efter ett avverkat nattpass har jag endast 3 kvar. Jag börjar se slutet på det här nu. Dock inte med den glädje som jag trott att jag skulle känna efter 9 veckors praktik. Det är lite vemodigt att faktiskt sluta nu när man känner att man faktiskt är på topp och klarar av så otroligt mycket helt på egen hand. Kul med individuell utveckling i varje fall.
Natten som gick gjorde jag mitt första nattpass, intressant att se skillnaden mellan äldrevård och en intensivvårdsavdelning. Mycket att göra, stå i och tänka på...

Att jobba som sjuksköterska har än så länge faktiskt överträffat mina förväntningar. Drömyrke är en del av definitionen. 50 % läkare är den andra. Varje dag är unik och ingen är den andra lik. Att arbeta med hjärt- och kärlsjukdomar har alltid varit lite av en dröm för mig (om inte förlossnings- och ambulanssjukvård vore möjligt) och nu plötsligt så står jag här. Verksamheten är koncentrerad, samtidigt som den är otroligt bred. Varje dag lär man sig någonting nytt och det är ju det roligaste med det hela, att man konstant aldrig känner sig fullärd.

Dags för kvällsmat och därefter tar jag min blå pärla och åker till jobbet :)
Ha en bra lördagskväll allihop!

Dagen har fulllkomligt sprungit iväg. Efter att ha varit i Tyskland och handlat var det dags för en ef.middag på Lalandia. Väldigt kul men samtidigt aningens överskattat...
Nu ikväll har vi varit iväg o ätit Segermiddagen och avslutat kvällen med lite Kareoke. Nu är alla så gott som döda och vi sjunger nog på sista versen. Dock ska vi hinna med en runda med Våghals hade vi tänkt. Vi får väl se hur länge vi orkar!

Sov så gott!

Nu är vi framme!

Efter en lång bussresa är vi nu framme i Rödby och i vår stuga precis intill badlandet Lalandia. Vi bor 8 tjejer i varje stuga vilket känns precis som när man är i fjällen. Bra sammanhållning har vi också, detta kan väl inte bli annat än bra? :)
Nackdelen är att vi är 8 st som samsas om ett badrum. Nu står jag som nr 2 på listan över att få duscha. Vilken lyx! Har även fått den stora äran att vara ansvarig för vår grupp. Man kan ju undra varför...

 

Nu är äntligen min namnbricka beställd. Blev något fel i samband med första beställningen. Nästan allas beställningar försvann. Har valt att beställa två, vilket innebär ett reducerat pris jämfört med att enbart köpa en.

På den jag kommer ha tills vidare står det
Isabell
Sjuksköterskestuderande

Och den som förhoppningsvis kommer att få användas i framtiden står det
Isabell
Leg. Sjuksköterska

Känns sjukt att man från en dag till en annan kommer kunna ha ansvar för flertalet människors liv. Tanken är ganska skrämmande samtidigt som det faktiskt är en utmaning att gå till jobbet varje dag.

Det är märkligt hur annorlunda jag ser på sjuksköterske yrket nu jämfört med tidigare. Känner mig ungefär som en läkare på jobbet, det är vi som ordinerar som oftast eftersom vi lägger orden i munnen på doktorerna för att sedan få deras kråka på ett papper. Tidigare var nog SSK-yrket ganska nedvärderat av mig, precis som det är hos många av er andra antar jag!

Men jag är stolt, och ännu stoltare lär jag bli när jag får min legitimation. Snart bara 1 år kvar! :)

 

 

 

 

Igår under mitt kvällspass fick jag reda på att jag skulle vara ledig idag. Tack för en ledig dag tänkte jag. Men eftersom veckan blir väldigt kort och jag planerar att ha en ledig vecka framåt praktikens slut fick jag tänka om. Ändrade i varje fall till att jobba dag istället för kväll och fick på så sätt mina timmar och därtill en ledig eftermiddag på köpet.

Idag är det den 7 okt och min älskade pappa fyller år. GRATTIS! Jag skäms lite när jag erkänner för mig själv att jag inte har tänkt ut en present till honom än. I värsta fall får jag och Alex köpa ett presentkort på Jula eller Claes Ohlssons, det blir aldrig fel...

Imorgon åker vi som sagt till Danmark, vet inte hur många gånger jag nämt det här. Tyvärr blir det så när man inte har allt för mycket som fyller ens dagar under praktiken. Sjukhusprat och min längtan efter olika saker är det som diskuteras. Imorgon kl 15 tar jag helg för att sedan packa och försöka få allt färdigt innan lasset hämtar upp mig, T. och A. här i Hstd. På söndag följer jag troligtvis med hem till Gvd. Känns som att jag nästan gör vad som helst för att få lite tid med min älskade lilla Doris.
När M&P åker till Turkiet hoppas jag förståss att hon kommer till Hstad och hälsar på, dock är det nästan grymt att stoppa in henne i en lägenhet på 60 kvm och rasta henne i koppel. Får nog tänka om och åka hem istället...

Dags att röja upp lite här hemma och därefter snöra på sig promenadskorna...

Nu är jag tillbaka i munterträsket igen.
M. har åkt och jag själv väntar på att ta mig an ett kvällspass på praktiken. Imorgon jobbar jag också kväll för att sedan jobba dag på torsdag. Tur att man har något att se fram emot på torsdag ef. middag. Den här dötiden skulle annars ta knäcken på mig.
Hur jag än gör lyckas jag bara med att längta efter v 43. Nämligen fredag v. 43 då en hel veckas ledighet väntar och 8 veckors praktik är över. Jag älskar praktiken och har väldigt roligt på jobbet men det tar också all min kraft för att orka göra annat. Om inte detta vore nog så har vi 2 seminarium där vi själva skall driva en diskusion på 30 min, en VPL som skall vara klar, granskad, godkänd och inlämnad, 1 tenta samt ett grupparbete vars examinationen grundar sig på.  Det känns som att jag har skolarbete som tynger mig 24h om dygnet. Inte undra på att man känner sig stressad och deprimerad ibland, och att man längtar efter friheten.
Jag känner inte riktigt igen mig själv men jag hoppas att jag hittar tillbaka till mitt gamla jag igen efter denna 10 veckors kurs.


Om ni undrar så längtar jag mer än någonsin efter julen...


.

I lördags tog jag tåget hem till Gvd. Jag har aldrig haft sån hemlängtan som under veckan som gått. Sjukt! Väl hemma blev det en lugn lördagskväll tillsammans med J. och familjen. Välbehövligt att inte ha några måsten. Söndag innebar upp tidigt för att åka på barndop, min lilla kusin skulle döpas och döpt blev han. En snabb visit hos M. på vägen hem för att sedan ta tag i allvaret och börja med nästa projekt i skolan. Igår kväll passade jag på att sticka och ta prover på både mamma o pappa för att sedan också sätta min första nål utanför sjukhusets fyra väggar. Det gick gallant! För varje gång man lyckas växer man inombords för att sedan invänta ett enda misslyckade som får en ner på marken på nolltid.
Alexander blev 24 igår och nu är det återigen "3 års skillnad" på oss.

Idag, måndag, är jag så gott som ledig. Har skolan från 13-16 och därefter får jag besök vilket gjorde min dag. Veckan består av jobb tisdag, onsdag och torsdag för att sedan åka till Danmark torsdag kväll tillsammans med fotbollen. Kommer nog bli en härlig avslutning på veckan innan min mardrömsvecka tar vid, v. 42.

 

Nu har det gått några timmar och humöret har väl sakta kommit tillbaka igen.

Känner mig en aning frustrerad över att jag har tenta imorgon och att jag faktiskt inte har lagt ner spc mkt tid på att läsa. Men det lär väl visa sig ganska snabbt om man läst tillräckligt eller ej.

Vissa har önskat lite bilder på min nya soffa o dylikt. Här kommer dem;

Fick upp spottarna i taket i köket.
Det blev faktiskt riktigt bra, jag är nöjd.

...och den nya soffan

Det var allt som ändrat sig den senaste tiden.

 

 

IDAG fick jag ett efterlängtat paket på posten. Armbandet som jag beställde i förra veckan låg i brevlådan i morse.

'

Pärlornas färg gör sig nog inte riktigt på bild.

 

Nu har jag varit ute och tagit en promenad med Ida och det är dags för kvällsmat. Något som är lättlagat och faktiskt väldigt gott är Potatis- och purjolökssoppa. Snabbt och enkelt så det får det bli en kväll som denna!

 

Ha det gott!

 

 

Detta är en deppig dag och därför också ett deppigt inlägg. Ingenting är bra just nu. Det känns som att jag fått en smäll på käften, tämligen oväntat.
Ibland går livet framåt för att sedan ta några steg bakåt igen. Jag har längtat efter ledighet men det var inte så här jag hade tänkt mig att vara ledig. Att när praktiken inte tar all min tid vill jag gärna hinna med att leva däremellan. Hinna med att ta vara på livet. Så lätt att säga, missbruka och så svårt att leva efter. Så lätt att gå fel...

Jag kommer tillbaka, var så säker! Och då skall jag vara POSSSSITIV!